Sångens magi

Kommer du ihåg när du var barn? Om du var ledsen grät du, om du var arg skrek du tills rösten tog slut, om du var glad skrattade du så mycket du ville. Vad hände sen? Vad hände sen med vår röst?


Blev vi lärda att tänka innan vi talar? Att allt som ska komma ut från vår mun behöver vara genomtänkt eller låta bra? Vi har en så otroligt läkande kraft i vår röst, om vi bara låter oss själva uttrycka den. Jag har länge hållit mig tillbaka. Jag har bara sjunga fritt när jag åker själv i en bil. För där är det med säkerhet ingen som kan höra mig när jag sjunger. Trots att jag ändå tycker det låter helt okej har ingen fått höra mig. Inte ens i min lägenhet kan jag sjunga helt fritt, för tänk om grannarna hör?


Ändå stod jag igår och ljudade och skrek samtidigt som jag bankade på trumman och ledde andra människor att följa med. Något jag aldrig någonsin trodde skulle hända. Men någonstans på vägen har jag insett att det kanske bara är att låtsas att man har självförtroende så får man det. Det fungerar många gånger. Tack vare det kan jag göra något jag verkligen älskar. Vara och läka med andra. Jag har alltid sett mig själv stå och sjunga, när jag var liten drömde jag om att vara med i idol. Bilden av att jag sjunger har alltid legat där, men ändå har jag alltid hindrat mig själv av olika anledningar. Men med ett lite annat mindset så är det helt plötsligt möjligt: "Jag kan det här" - varför skulle jag inte kunna?


Igår höll vi nämligen cacao ceremoni med utforskande av vår röst. Att våga uttrycka vår röst och bara låta som vi vill låta, så som känns rätt. Utan några som helst prestationskrav. Jag var väldigt nervös innan, hur ska jag, som inte brukar våga sjunga leda andra i att sjunga? Samtidigt som en sida av mig vet hur frigörande det är när man väl vågar sjunga, väl vågar släppa ut det som finns där inuti oss. Våra fantastiska röster. Vi släppte alla ut våra röster igår, vi lät dem skrika fram toner och skrika ut frustration eller stagnerad energi. Vi frigjorde oss och möjliggjorde nya känslor att ta form i vår kropp. Det var så fantastiskt härligt och jag känner mig som en starkare individ på många sätt efter detta. Man känner att man lever när man utsätter sig för prövningar och nya saker. Det är en fantastisk känsla!


Kanske vill du utsätta dig själv nästa gång för att få känna den där känslan att man helt och hållet är närvarande? Håll utkik på vår hemsida efter nya event <3





3 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla